Nya stadsområdet Nordost och demokratisk spegling av befolkningen

I Göteborg bildas just nu nya stadsområden och de tidigare 10 stadsdelarna blir nu fyra så kallade stadsområden; Nordost, Centrum, Sydväst och Hisingen. I samband med att beslutet togs sa Stadsledningskontoret i Göteborgs stad att den nya delningen kommer att öppna upp för ”utvecklingen kring lokaldemokrati och inflytandefrågor”.

Vad just begreppen ”lokaldemokrati” och ”inflytande” kan betyda beror helt enkelt på hur man ställer frågan/frågorna. En definition skulle kunna vara att de maktpositioner som finns i ett område speglar den befolkning som bor och verkar där. Utifrån en sådan definition är det intressant att titta på tre olika forum där just frågor om lokaldemokrati och inflytande är viktiga;

  1. Organisation och ledning i respektive stadsområde
  2. Nämnden i respektive stadsområde
  3. Lokalmedia i respektive stadsområde (trots att det då inte faller under direkt politisk styrning så är det ett viktigt medel och forum för att utveckla lokaldemokratin och inflytande)

I detta avseende är stadsområdet Nordost, där många av Göteborgs så kallade utsatta områden ligger, ett bra studieexempel. Några av stadsdelarna som är omnämnda i polisens så kallade lista över utsatta områden, så som Bergsjön, Lövgärdet, Hjällbo, Hammarkullen och Gårdsten, är nu del av detta nya stadsområde. Medan frågor om trygghet, kriminalitet och tillhörande ämnen allt mer dominerar i diskussionen om dessa områden, är frånvaron av det syfte som stadsområdena bildades för tydligt i den allmänna debatten. Det vill säga, fastän man väldigt explicit pratade om lokaldemokrati och inflytande som en av de anledningar till att man gjorde om Göteborg, så diskuteras sällan just dessa aspekter.

Demokratisk spegling som parameter

Hela Nordost utgörs av 68,4 procent av människor med så kallad utländsk bakgrund. Detta är alltså då personer som är utrikesfödda eller har två föräldrar som är utrikesfödda. Om man tar med de med minst en förälder som är utrikesfödd ökar denna siffra och går man även utefter det flytande begreppet ”invandrare”, dvs en person som inte ses som en vit svensk, så ökar denna siffra också. Ett rimligt antagande är då att mellan 75-80 procent av Nordosts befolkning är att se som icke-vita.

Utifrån en lokaldemokratisk perspektiv och ett där lokalt inflytande kan undersökas och studeras, så borde de tre aspekterna – organisation och ledning, nämnden och lokalmedia – spegla befolkningen i sin uppbyggnad.

Hur ser det då ut i Nordost?

Organisation och ledning

Förvaltningsledningen består av 100 procent personer med så kallad svensk bakgrund (per dagens datum). 0 procent av förvaltningsledningen har så kallad utländsk bakgrund.

Nämnden

Av de ordinarie ledamöterna har 18 procent så kallade ”utländskklingande namn”, alltså 2 av 11 ledamöter. Om man även tar med ersättare i beräkningen har 27 procent ”utländskklingande namn”, alltså 6 av totalt 22 personer. Hela listan kan ses här.

Lokalmedia

Den tidning som delas ut i Nordost går under namnet GöteborgDirekt – Med Angered – Östra Göteborg (webbtidning kan ses här). Tidning nummer 4, som täcker perioden 30 januari – 5 februari 2021 får här utgöra ett exempel. Tidningen har totalt 20 sidor och på dessa 20 sidor finns totalt 40 bilder, både artiklar och annonser, som innehåller människor. Av dessa 40 bilder är endast två föreställande icke-vita personer, varav den ena är en anonym bild på en svart pojke och den andra en liten infälld bild i en text på en man vid namn Siman Jasim. Resterande är bilder på vita personer.

Ett vanligt svar i dessa sammanhang är att sådan bakgrund – dvs ”utländsk” vs. ”svensk” bakgrund – inte visar på kompetens eller förmågor, och därför bör ses som irrelevant. En intressant fråga att studera i sammanhanget är varför Nordost uppvisar en sådana stor skillnad mellan befolkningen och de viktiga funktionerna för lokaldemokrati och inflytande. Om nu bakgrund inte spelar någon roll, hur har man lyckats inkvotera en sådan stor andel med vit bakgrund? Har sökande med andra bakgrunder alltid varit undermeriterade de nu anställda och tillsatta, och har det bara varit en slumpmässig tillsättning som gjort att t ex förvaltningen inte speglar befolkningen eller att lokaltidningen så tydligt inte speglar befolkningssammansättningen?

Dessa frågor är också intressanta att kontrastera mot debatter om identitetspolitik men också om hur samhället hanterar t ex frågor om kvinnor eller HBTQ+. Skulle t ex en maktfunktion som påverkar kvinnors livsvillkor kunna passera om den bara var sammansatt av män? Skulle ett råd som rör HBTQ+-personers livsvillkor accepteras om det bara satt personer som identifierade sig som heterosexuella? Och så vidare.

Troligtvis kommer dessa frågor att studeras av forskare och studenter de kommande åren. Vi får se vad resultaten då visar.