Bör muslimska föreningar fortsätta få bidrag?
Allt fler börjar ryckas med i det som sociologiprofessorn Tariq Modood kallar ”de islamofobiska vindarna” över Europa. Många har stått naiva och passiva inför utbredningen och normaliseringen av hatet mot muslimer och islam, och trott att snart kommer det att gå över.
Men islamofobi är i sin normstadgade form ett psykologiskt tillstånd som måste behandlas. Som analogi kan man ta det som min fru nämnde häromdagen; lider man av social fobi, då går man inte till attack på samhället, utan försöker ändra den psykologiskt rubbade människan att se livet genom andra perspektiv. Islamofobi är dock en särart, för att istället för att diskutera hur man kan hjälpa de som lider av det, attackerar man islam och säger att den måste ändra på sig. Till fördel för de som hatar och är rädda för muslimer och islam, alltså.
Karriärer och stora politikerlöner är baserade på detta tillstånd (dvs islamofobi). 96 000 kr per månad närmare bestämt- pengar som Sverigedemokraternas (SD) partiledare stoppar i sin egen ficka och spenderar på sitt liv, medan de som röstar på honom anser honom som ”en av oss”. Det är dock tragiskt att man som tänkande människa inte kan se hyckleriet mot passionerade och hängivna SD sympatisörer. För ett tag sen startade några ledande personer i SD den så kallade Anti-Islamiseringsfonden. Till den fonden betalar låginkomsttagare och medelinkomsttagare som tror på SDs retorik. Man undrar varför, då själva partiledningen kan finansiera fonden med sina egna extremhöga löner.
Men det är inte SD, enligt mig, som är huvudproblemet. Det är alla köksbordsrasister[1] som poppar upp och helt plötsligt är islamexperter. ”Men är man rasist för att man kritiserar islam?” Förvisso inte, om dina åsikter är baserade på fakta och inte vice versa. Och det är just det som är problemet; faktan som presenteras är baserad på de subjektiva åsikterna.
Ett fenomen som illustrerar det jag menar är yttrandefrihetskonceptet och debatten. När islam kritiseras, kallas det för yttrandefrihet, men när muslimer säger eller gör något, då drar man in alla möjliga bidrag till föreningarna. Yttrandefrihet är, som emeritus professorn i lingvistik Noam Chomsky säger, att stödja de åsikter man själv inte hyser. Eller som professorn i Juridik och Kommunikation, C Edwin Baker skriver i sin bok Human Liberty & Freedom of Speech, så ska man stödja alla åsikter – oavsett vad – för annars vinner de åsikter som marknadsförs och presenteras bäst och inte de åsikter som är närmast sanningen. Professor Baker skriver också att åsiktsfrihet har traditionellt setts som en marknad, där marknaden bestämmer genom tillgång och efterfrågan de åsikter som vinner majoritetens hjärtan. När åsikter förtrycks och förlöjligas, enbart för att man inte hyser de själv, då går man emot den princip man påstår sig att följa, nämligen yttrandefriheten. Därför bör muslimska föreningar fortsätta få bidrag.
Det är därför felaktigt när Per Gudmundson skriver på Svenska Dagbladet och på sin djupt islamfientliga blogg, att man ska dra in bidragen till de organisationer som inte håller sig inom ramen för vad han tycker är acceptabelt. Detta försöker han rättfärdiga med att skattebetalarnas pengar måste gå till sådant de håller med. Argumentet är djupt rasistiskt, eftersom den antar att föreningarna som får bidrag består av människor som inte arbetar, eftersom de är muslimer. Men fallet är självklart inte så, då personerna involverade i föreningarna är hårt arbetande och skattebetalande medborgare. Bör inte deras skatt också ge de rättigheten att uttrycka deras åsikter? Eller måste man betala för att åsikter man inte håller med marknadsförs?
Per Gudmundson fortsätter mala på muslimska hemsidor och föreningar och baserar det egentligen på irrationella antaganden om muslimer. Och sedan knyter han ihop påsen för att släppa ”bomben”: Alla de föreningar han kritiserar är extrema miljöer som inhyser starkt våldsbejakande personer. Och sedan skriver han namnet Anas Khalifa.
Detta är ingenting annat än det som på engelska kallas ”guilt by association”. Anas Khalifa påstås vara skyldig till våldsbejakande åsikter (fastän detta inte är sant) och därför är alla som känner honom skyldiga och lika ”terroristiga” som det som han påstås vara. Gudmundson är alltså på samma nivå som Fox News i USA, som är en amatörlik, känslomässig, åsiktsstark och fördomsfull kanal som förespråkar ultrakonservativa idéer om hur en stat ska styras. Ett amatörmässigt verktyg som journalister som inte egentligen vet vad de pratar om använder. Ett klassiskt akademiskt logiskt felslut.
Gudmundson kritiserar gärna muslimer som försöker ge andlig stöd till sina medmänniskor, och gör samtidigt en emotionell affär av det hela genom att säga att skattebetalarna står för extremisternas åsikter. Men Gudmundson kritiserar samtidigt inte Lars Vilks slöseri med skattemedel för sin så kallade konst, eller SDs alla livvakter som finansieras av skattemedel det också. Varför har inte muslimernas skattepengar rätt att användas för muslimska åsikter, men samma pengar kan användas emot islam?
De organisationer som Gudmundson kritiserar bör fortsätta få stöd från Sverige, som i egenskap av en demokrati ska tillgodose folket som betalar för statens befinnande – majoriteten så väl som minoriteten. Eller menar Gudmundson och likar att det inte får existera några minoriteter, för kan minoritetskulturer överleva om villkoret för föreningsbidrag är att majoritetskulturen måste genomsyra föreningarna?
NOT: [1] Köksbordsrasism är rasism som genom villfarelse (eng. deception) döljs i offentliga miljöer.
Snömos. Sveriges Imam Förbund (SIF) har ansökt om, och fått, 416 000 kronor för ett specifikt projekt. Det är inte frågan om huruvida muslimska föreningar bör fortsätta få bidrag, utan om SIF uppfyllt vad de utlovade i ansökan, nämligen ”Utveckla nya arbetssätt och metoder för att motverka eller förebygga rasism och islamofobi i samhället”.
Anser Aziz att websiten muslim.se förebygger rasism och islamofobi genom att uttryckligen fastslå att det är förbjudet för muslimer att grunda nära vänskap med icke-muslimer?
Anser Aziz att muslim.se förebygger rasism och islamofobi genom att uttryckligen ange att det är förbjudet för muslimer att rösta i allmänna val som hålls i icke-muslimska länder (såvida inte muslimerna som grupp kan vinna på det)?
Eller Anser Aziz att SIF inte uppfyllt vad de utlovade i sin ansökan, och därför bör betala tillbaka projektmedlen?
Alltid samma sak då företrädare för muslimska organisationer ska bemöta kritik i sak av deras åsikter – man gör det helt enkelt inte. Inte ett ord i denna artikel om sakinnehållet i Gudmundssons artikel – dvs de åsikter som propageras för på muslim.se och hur de kan betraktas som inkompatibla med den demokratiska värdegrund som den liberala sekulära svenska staten bygger på.
Den här typen av argumentation där man försöker undvika att stå för det man sagt genom att prata om annat och försöka flytta fokus för samtalet fungerar inte om man ska diskutera ideologi. Grunden i ideologiska debatter är att man står för det man tror på. SIF och dess försvarare borde därför stå fast vid sina åsikter även då man talar med ”kuffar”.. eller tror de att vi är så pass lättlurade att vi nöjer oss med den här typen av svar?
Ett tips, Amanj; sätt in dig i den idépolitiska debatten som präglat Europa de senaste 400-500 åren. Lär dig något om reformationens 1500-tal, upplysningstidens 1700-tal, 1800-talets samhällsomvandlingar och 1900-talets sekulära modernism.
Du kommer att inse att det finns något som förenar alla dessa historiska eror: Den västerländska traditionen att intellektuellt och öppet debattera och ifrågasätta rådande sanningar – vare sig de varit religiösa eller politiska.
Det är en egenskap som är livsviktig för alla samhällen som vill kunna utvecklas och överleva i längden.
I artikeln ovan finns det ingen kommentar angående det som är grundfrågan för svenska anhängare av den sekulära staten och av grundläggande fri- och rättigheter: ”är det OK att propagera för att homosexuella ska dödas?”, ”är det OK att propagera för att muslimer får inte bli vänner med ickemuslimer, kvinnor bör inte inleda samtal med främmande män etc?”
Vi som bor i Sverige och som tagit emot dig och dina anhöriga som flyktingar tycker INTE att det är OK. Lika lite som att du skulle tycka att det vore OK att svenskar flyttar till Mekka och propagerade för att dra en 4-filig motorväg genom Kaba.
Vad är det som är så svårt att förstå?